Johan Pehrson om missförstånden om teledatalagringen

Direktivets lagringskrav omfattar både trafik- och abonnemangsupp­gifter. De senare avser s.k. kataloguppgifter (namn på abonnent, adress etc.) samt ip-adresser. Trafikuppgifter kan, såväl enligt gällande regler som enligt föreslagna tillgångsregler, fås ut enbart då misstanke finns
om allvarlig brottslighet. Och media har kopplat ihop datalagringsdirektivet med bekämpande av allvarlig brottslighet.

Abonnemangsuppgifter får däremot redan idag lämnas ut vid misstanke om brott av mindre allvarlig art än vad som gäller för trafikuppgifter (en­dast krav på fängelsenivå). Skälet är att
abonnemangsuppgifter anses vara mindre känsliga. Nuvarande reglering ansågs av
Trafikuppgiftsutredning­en vara i linje med direktivet. Bl.a. framhölls att direktivet överlåter åt medlemsstaterna att själva avgöra för vilka brott uppgifterna ska få an­vändas. Och utgångspunkten har varit att inte försämra möjligheterna att få ut uppgifter i förhållande till vad som redan gäller.

Rättare sagt: Lagring av trafikdata och bötesbrott

Jag är ganska säker på att det ändå kommer att bli som FRA-lagen. Vi som målade upp en negtiv bild och blev kallade foliehattar, kan nu efterhand säga: ‘vad var det vi sa’ Det blev så dåligt som vi befarade.

Vi är mitt ute på det sluttande planet och lutningen ökar. All integritet offras om man motiverar det med barnporrbrott, terrorism och fildelning…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.