Tag: nätverkssamhället

Amerikanska juridukprofessorer ifrågasätter ACTA-processen i USA

Law Professor Letter to Senate Finance Committee

Dear Members of the United States Senate Committee on Finance:

We write as legal academics with expertise in Constitutional, international, and intellectual property law to encourage you to exercise your Constitutional responsibility to ensure that the Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) is submitted to the Senate for approval as an Article II treaty, or to the Congress as an ex post Congressional-Executive Agreement. It is our studied opinion that the administration has failed to identify ex ante authorization of ACTA by Congress, and that these are thus the only Constitutional bases for U.S. entry into ACTA. It is clear that other ACTA negotiating parties – including the EU, Australia, Mexico, and others—are treating ACTA as a binding international agreement requiring legislative ratification under constitutional standards similar to our own. We encourage you to demand the same element of public process in our own country.

De som skriver under det öppna brevet har stora problem med hur processen för ACTA har skötts i USA och hävdar att det är kongressen som måste besluta om detta och att det inte är ett vanligt handelsavtal. Den exekutiva delen av staten (presidenten) har enligt dem inte mandat att förhandla fram och skriva under ett så omfattande avtal.

Remedying this state of affairs is uniquely within Congress’s province. Congress, and specifically the Senate, as the Constitutionally recognized chamber with responsibilities for the approval of treaties, should secure from the Administration a public pledge to send ACTA to the Senate as a treaty, or to the Congress as an ex post Congressional-Executive Agreement. Absent a pledge to this effect, we encourage the Committee to hold hearings and to pass legislation that would prevent the United States from binding itself to ACTA without express Congressional consent.

Brevet är underskrivet av 53 personer kopplade till allt från Yale till University of Oregon och alla däremellan.

Encyclopaedia Britannica slutar trycka böcker

Death By Wikipedia: Encyclopedia Britannica Stops Printing

In a move that will surprise very few, Encyclopedia Britannica is expected to announce that it will no longer print its 32-volume set of printed encyclopedias, the New York Times reports. This comes 244 years after the iconic reference books first went to press.

Encyclopedia Britannica kastar in handduken och erkänner sig besegrade av wikipedia. De kommer säkert att finnas kvar i någon form men de tryckta böckerna är snart ett minne blott. Här i Sverige är nog nationalencyklopedin den sista stora svenska uppslagsboken som kommer att tryckas och ne.se känns inte speciellt relevant det med. Varför ska man betala för ne.se om wikipedia är tillräckligt bra, inte perfekt, men tillräckligt bra.

För mycket upphovsrätt

Too Much Copyright: This Generation’s Prohibition | Techdirt

The Mickey Mouse curve: längden på upphovsrätt följer Musse Piggs ålder

Vartefter Musse Pigg har riskerat att inte vara upphovsrättsligt skyddad så har skyddstiden förlängts.

En kuggfråga: Hur många verk blev släppta från upphovsrättsligt skydd den 1 januari 2012 i USA?

Om man har skydd 70 år efter upphovsmannens död så borde ju en del verk komma över den gränsen varje nyår?

Svaret är 0 verk. Läs mer på sidan Public domain day.

What is entering the public domain in the United States? Nothing. Once again, we will have nothing to celebrate this January 1st. Not a single published work is entering the public domain this year. Or next year, or the year after that. In fact, in the United States, no publication will enter the public domain until 2019. And wherever in the world you live, you will likely have to wait a very long time for anything to reach the public domain. When the first copyright law was written in the United States, copyright lasted 14 years, renewable for another 14 years if the author wished. Jefferson or Madison could look at the books written by their contemporaries and confidently expect them to be in the public domain within a decade or two. Now? In the United States, as in most of the world, copyright lasts for the author’s lifetime, plus another 70 years. And we’ve changed the law so that every creative work is automatically copyrighted, even if the author does nothing.

Friheten på nätet – en framtidsfråga?

Tuffa tider väntar för världsledare med stort kontrollbehov | Framtidskommissionen

Internet är en framtidsfråga. Det behövs ingen framtidskommission för att konstatera det. Nätet påverkar alltfler delar i våra dagliga liv. Från infrastruktur, mediekonsumtion till hemmets alla aspekter och vår sociala samvaro. En inte alltför djärv gissning är att vi bara sett början. Utrikesminister Carl Bildt menar till och med att friheten på nätet är en av de stora globala framtidsfrågorna.

Sammanfattning av ACTA-avtalet

Vad är ACTA?

ACTA står för Anti-Counterfeiting Trade Agreement

Varför är ACTA dåligt?

Läckor

Avtalet läckte ut under de hemliga förhandligarna

EFFs analys av det officiellt släppta avtalet

Den 22 april 2010 pblicerade EFF (Electronic Frontier Foundation) en analys av det då officiellt släppta avtalet.

Vad händer nu?

Europaparlamentet planerar att rösta om ACTA i juni eller juli, ingen vet exakt när.

Motståndarna planerar flera protestaktioner, bland annat kommer det ske demonstrationer på många håll den 9:e juni.

Länkar att läsa vidare:

Ingen bryr sig om hur mycket det kostade att få fram din bok!

De bryr sig om värdet av kopian de har köpt.

En riktigt bra text om prissättning av varor:
Nobody Cares About The Fixed Costs Of Your Book, Movie, Whatever | Techdirt

The consumer doesn’t care how much it cost you to make the original.

Nor should they. They only care about the value to them of the single copy they get. And this makes sense for a variety of reasons, both economically and psychologically. This is the point that economists have been making for ages, trying to get people to understand the difference between fixed costs and marginal costs. Fixed costs don’t impact pricing. Maginal costs (the cost to produce the copy) do. That’s not to say that the fixed costs aren’t important — they are — but they don’t factor into the pricing decision, they factor into the investment decision. That is, you don’t take on a project if you don’t think you can create a business model that will give a total return on investment over the fixed and marginal costs. But the pricing on the individual item is entirely about the marginal costs. And this is actually a good thing. If you did pricing based on the average cost, including fixed costs, you actually lose the incentive to be more efficient and lower your fixed costs, since you get to just bake them into the price. But the public doesn’t care about how much you spent. As far as they’re concerned, you may have spent stupidly and inefficiently. They only care about the marginal benefit they get from the copy.

mer att läsa:

En tredje industriell revolution?

Den tredje industriella revolutionen | Framtidskommissionen

Är världen på väg in i en tredje industriell revolution? Enligt ett av de senaste numren av The Economist är svaret ja. Den första industriella revolutionen inträffade under 1800-talet och innebar att hantverket som dominerande produktionsmetod ersattes av mekaniserade fabriker. Den andra industriella revolutionen inträffade under 1900-talets början och innebar övergången till massproduktion. Nu står vi i början av den tredje industriella revolutionen, där digitaliseringen av produktionen får fullt genomslag och där det blir möjligt att på kommersiell basis producera produkter individuellt anpassade till kundernas och deras behov.

Frågan är om det är relevant? Jag tror att det är viktigare att mer och mer av sammhällsekonomin flyttat över till kunskapsbaserade branscher. Man kan kan säkert hävda att vi är inne i en sjätte, sjunde eller åttånde jordbruksrevolution men det påverkar inte samhället så mycket. Produktionen av individanassade varor är snarare en produkt av övergången till informationsåldern/nätverkssamhället än ett industrisamhället utvecklar sig…

Läs mer:

Statligt missbruk

Law Professor: Megaupload Prosecution A ‘Depressing Display Of Abuse Of Government Authority’ | Techdirt

The more we hear and see about the government’s case against Megaupload, it really appears that the government was relying almost entirely on the fact that Megaupload looked bad. It’s hard to deny that there were plenty of things that Kim (in particular) did that makes him appear pretty obnoxious. But being a crass showoff doesn’t automatically make you a criminal. Even worse, the government’s action in the case to date seem to be doing everything possible to undermine their own case as they try to railroad Megaupload.

Svensk nätretorik klingar ihåligt

Mäktiga intressen kämpar om kontrollen över framtidens internet. I veckan samlades nätaktivister, politiker och företag i Frösundavik för att diskutera nätfrihet i ett globalt perspektiv. Men politikernas retorik klingar ihåligt när övervakningen på hemmaplan blir alltmer omfattande.

“Svensk nätretorik klingar ihåligt” | Kultur | SvD

Kasta inte sten i glashus eller hur var det?

ACTA är bara början

ACTA är bara början | HAX – Rapporter från Bryssel | Nyheter24

I veckan bestämde sig Europaparlamentets liberala grupp för att (förmodligen) säga nej till det kritiserade Acta-avtalet. Men än är striden inte över. Politiska grupper har ändrat sig förr. EU-kommissionen gör vad den kan för att få igenom avtalet. Och Actas vänner i parlamentet trixar allt vad de förmår för att blanda bort korten. Läs mer om detta spel hos European Digital Rights, EDRi: ACTA – if you think we’ve won, we’ve lost.

Efter Acta kommer omarbetningen av IPRED1 – en redan integritetskränkande och rättsosäker lagstiftning som handlar om internet riskerar att bli ännu värre.

Sedan kommer IPRED2 – som handlar om gemensamma straffrättsliga sanktioner i EU mot fildelare. Det vill säga EU-regler om hur polisen skall ”jaga en hel ungdomsgeneration”.

Snart skall även EU:s e-handelsdirektiv göras om. Risken är då att man tar bort internetoperatörernas ”ansvarsfrihet”. (Nätoperatörerna är i dag inte ansvariga för vad deras kunder gör på nätet, på samma sätt som posten inte är ansvarig för vad folk skriver i sina brev.) Resultatet kan bli att nätoperatörerna tvingas bli privata nätpoliser, som inte omfattas av krav på rimlig bevisning och rättssäkerhet.

Och så håller man på att revidera EU:s datalagringsdirektiv. Det är ingen speciellt vild gissning att det finns krafter som då vill ha en mer omfattande registrering av vad vi gör på nätet. (Europaparlamentet har redan ställt sig bakom kravet att alla våra sökningar på Google skall registreras och sparas.)