Just another WordPress site
Mäktiga intressen kämpar om kontrollen över framtidens internet. I veckan samlades nätaktivister, politiker och företag i Frösundavik för att diskutera nätfrihet i ett globalt perspektiv. Men politikernas retorik klingar ihåligt när övervakningen på hemmaplan blir alltmer omfattande.
“Svensk nätretorik klingar ihåligt” | Kultur | SvD
Kasta inte sten i glashus eller hur var det?
ACTA är bara början | HAX – Rapporter från Bryssel | Nyheter24
I veckan bestämde sig Europaparlamentets liberala grupp för att (förmodligen) säga nej till det kritiserade Acta-avtalet. Men än är striden inte över. Politiska grupper har ändrat sig förr. EU-kommissionen gör vad den kan för att få igenom avtalet. Och Actas vänner i parlamentet trixar allt vad de förmår för att blanda bort korten. Läs mer om detta spel hos European Digital Rights, EDRi: ACTA – if you think we’ve won, we’ve lost.
Efter Acta kommer omarbetningen av IPRED1 – en redan integritetskränkande och rättsosäker lagstiftning som handlar om internet riskerar att bli ännu värre.
Sedan kommer IPRED2 – som handlar om gemensamma straffrättsliga sanktioner i EU mot fildelare. Det vill säga EU-regler om hur polisen skall ”jaga en hel ungdomsgeneration”.
Snart skall även EU:s e-handelsdirektiv göras om. Risken är då att man tar bort internetoperatörernas ”ansvarsfrihet”. (Nätoperatörerna är i dag inte ansvariga för vad deras kunder gör på nätet, på samma sätt som posten inte är ansvarig för vad folk skriver i sina brev.) Resultatet kan bli att nätoperatörerna tvingas bli privata nätpoliser, som inte omfattas av krav på rimlig bevisning och rättssäkerhet.
Och så håller man på att revidera EU:s datalagringsdirektiv. Det är ingen speciellt vild gissning att det finns krafter som då vill ha en mer omfattande registrering av vad vi gör på nätet. (Europaparlamentet har redan ställt sig bakom kravet att alla våra sökningar på Google skall registreras och sparas.)
The Guardian har börjat en sjudagars serie om kriget om internet som verkar bli intressant:
Over seven days the Guardian is taking stock of the new battlegrounds for the internet. From states stifling dissent, to the new cyberwar front line, we look at the challenges facing the dream of an open internet.
In the UK, the ancient law of defamation is increasingly looking obsolete in the Twitter era. Meanwhile in France, President Sarkozy believes the state can tame the web.
Meet the activists and entrepreneurs who are working to keep the internet open
Hundreds of websites now know vast amounts about their users’ behaviour, personal lives and connections with each other. Find out who knows what about you, and what they use the information for
An outspoken supporter of WikiLeaks suspect Bradley Manning can continue his lawsuit against the federal government over a border search-and-seizure conducted in 2010 after his return to the U.S. from a Mexico vacation, as a federal court ruled Wednesday that his constitutional rights may have been violated.
A federal judge denied the government’s motion to dismiss the case brought by David Maurice House, an MIT researcher, finding that the government’s search-and-seizure of his electronics may have violated his right to free speech – even if agents have the right to search travelers at the border for no reason.
“Although the agents may not need to have any particularized suspicion for the initial search and seizure at the border for the purpose of the Fourth Amendment analysis, it does
not necessarily follow that the agents, as is alleged in the complaint, may seize personal electronic devices containing expressive materials, target someone for their political association and seize his electronic devices and review the information pertinent to that association and its members and supporters simply because the initial search occurred at the border,” U.S. District Court Judge Denise Casper wrote.
(via: Wired Politically Motivated Border Searches Could Be Unconstitutional, Judge Rules | Threat Level | Wired.com)
Henrik Allexandersson har skapat en film om innebörden i teledatalagringen som röstades igenom i onsdags. Mer från Henrik: Datalagringen är DDR-fasoner!
Henrik Alexanderson, som jobbar för piratpartiet i Bryssel har skrivit en uppdatering om vad som händer i ACTA-avtalets väg genom EUs byråkrati.
Jag har just varit på ett möte med Europaparlamentets utskott för medborgarrättsliga frågor, LIBE – där man har diskuterat hur man skall hantera Acta-avtalet.
Bland annat är ledamöterna rätt vankelmodiga vad gäller om parlamentet skall göra som kommissionen och sända Acta till EU-domstolen. (Det lutar dock åt att det inte kommer att ske.)
Det finns en uppenbar osäkerhet om hur parlamentet skall gå vidare. Men tågordningen lär slås fast i morgon förmiddag – på mötet med utskottet för internationell handel, INTA.
Några konkreta saker kom dock fram:
EU-kommissionen står fast vid att sända Acta till EU-domstolen, även om det har dragit ut på tiden.
EU-kommissionen hoppas vara klar att sända Acta till EU-domstolen i slutet av april eller början av maj. (Det formella beslutet har dock inte fattats ännu.)
Kommissionen är också av uppfattningen att om ett EU-land säger nej till Acta i den nationella ratificeringen, då blir det inget Acta alls. (Men det finns motstridiga besked om den saken.)
(via: Henrik-Alexandersson.se: ACTA: Läget just nu, Henrik har även skrivit mycket annat om ACTA på sin blogg, läs det!)
Sen. Ron Wyden (D-Oregon) says the Obama administration must secure congressional approval for the United States to participate in an international anti-piracy treaty, a position at odds with the president.
The accord, known as the Anti-Counterfeiting Trade Agreement, exports on participating nations an intellectual-property enforcement regime resembling the one in the United States. Neither the United States nor any other country has ratified the deal, which was brokered by both the President George W. Bush and the President Barack Obama administrations and finalized in October.
“I believe Congress should approve binding international agreements before the U.S. is obligated to comply with those agreements. This a point where the administration and I disagree and is particularly true on matters that impact our nation’s ability to implement policies that encourage innovation,” Wyden said in a statement.
Copyright Treaty Requires Congressional Support, Senator Says | Threat Level | Wired.com
Direktivets lagringskrav omfattar både trafik- och abonnemangsuppgifter. De senare avser s.k. kataloguppgifter (namn på abonnent, adress etc.) samt ip-adresser. Trafikuppgifter kan, såväl enligt gällande regler som enligt föreslagna tillgångsregler, fås ut enbart då misstanke finns
om allvarlig brottslighet. Och media har kopplat ihop datalagringsdirektivet med bekämpande av allvarlig brottslighet.Abonnemangsuppgifter får däremot redan idag lämnas ut vid misstanke om brott av mindre allvarlig art än vad som gäller för trafikuppgifter (endast krav på fängelsenivå). Skälet är att
abonnemangsuppgifter anses vara mindre känsliga. Nuvarande reglering ansågs av
Trafikuppgiftsutredningen vara i linje med direktivet. Bl.a. framhölls att direktivet överlåter åt medlemsstaterna att själva avgöra för vilka brott uppgifterna ska få användas. Och utgångspunkten har varit att inte försämra möjligheterna att få ut uppgifter i förhållande till vad som redan gäller.
Rättare sagt: Lagring av trafikdata och bötesbrott
Jag är ganska säker på att det ändå kommer att bli som FRA-lagen. Vi som målade upp en negtiv bild och blev kallade foliehattar, kan nu efterhand säga: ‘vad var det vi sa’ Det blev så dåligt som vi befarade.
Vi är mitt ute på det sluttande planet och lutningen ökar. All integritet offras om man motiverar det med barnporrbrott, terrorism och fildelning…
Ganska väntat:
Journalister måste lära sig att kringgå datalagringsdirektivet. Det menar Svenska journalistförbundet, starkt kritiskt till den nya lagen som sätter käppar i hjulet för flera yrkeskategorier.
I går klubbades datalagringsdirektivet igenom i riksdagen. Den nya lagen väntas snabbinföras den 1 maj.
Förutom att den nya lagen, enligt kritikerna, kan användas för att kränka de mänskliga rättigheterna och skapa ett övervakningssamhälle, är den samtidigt en käpp i hjulet för flera yrkeskategorier. Journalisterna är en grupp som drabbas. Fackorganisationen Svenska journalistförbundet (SJF) har från början varit starkt kritiskt till datalagringsdirektivet. Enligt svensk grundlag ska vem som helst kunna kontakta en journalist anonymt.
Journalister kan tvingas kringgå ny datalag – DN.SE
Men det är ganska allvarligt att delar av vår grundlag sätts ut spel. Journalister ska inte behöva vara rädda för att lagring av data ska kunna användas för att kunna röja källor. En av sakerna man kan vara söker på är att databaserna kommer att drvas av människor är mänskliga och felbara. Databaserna. kommer. att. läcka. Precis som alltid…